2024.06.04

Hissäkerheten är ett exempel på svenskt misslyckande och inte överimplementering av EU-lagstiftning

I förra veckans debattartikel ”EU är inte en ursäkt för svensk regelröra” (Dagens industri den 30 maj) användes hissdirektivet felaktigt som ett exempel på överimplementering av EU-lagstiftning.

Att Sverige ibland överimplementerar EU-lagstiftning må stämma, men att bygga argumentationen på just hissdirektivet visar på okunskap och är ytterst olyckligt. Tvärtom vad Jessika Roswall (M) och Tomas Tobé (M) skriver valde Sverige, till skillnad från många andra europeiska länder, att inte införa retroaktiva säkerhetskrav i enlighet med kommissionens rekommendationer.

De regler debattörerna refererar till om krav på dörrar i hisskorgen infördes 2012 i kommersiella byggnader. Hissar i arbetslokaler har därmed striktare krav än hissar i bostadshus, vilket gör att de mest sårbara samhällsgrupperna idag utsätts för högre risk än användare av hissar i arbetslokaler. Med dagens regelverk för bostadshus ligger ansvaret för att modernisera en hiss, så att den uppgraderas enligt dagens krav, hos fastighetsägaren.

Många länder har moderniserat sitt befintliga hissbestånd med de åtgärder som Europeiska Kommissionen rekommenderade sina medlemsländer redan 1995. Statistik visar att antalet olyckor sedan dessa regler införts har minskat. I Sverige däremot uppfyller en hiss i ett bostadshus dagens lagkrav om den ansågs vara säker när den togs i bruk – även om hissen är 100 år gammal. Det innebär att all utveckling som skett i hisskonstruktioner de senaste årtiondena, även förbättrade lagkrav, enbart gäller nya hissar.

Medan nya och moderniserade hissar är mycket säkra, är mer än hälften av alla hissar i Sverige äldre än 30 år och saknar viktig säkerhetsutrustning. I ett europeiskt perspektiv sticker Sverige, som har Europas äldsta hissbestånd, ut på fel sätt.

De senaste åren har det skett flera olyckor med äldre hissar i bostadshus, där framför allt barn har skadats allvarligt. Så sent som förra året miste en femårig pojke sitt liv. Sverige har inte tagit sitt ansvar, utan ligger efter byggandet av ett säkrare samhälle.

Enligt Hissförbundet saknar idag minst 26 000 äldre hissar i Sverige skydd i korgöppningen, vilket innebär allvarliga risker. Förra året infördes nya krav på att åtgärda hissar med farliga mellanrum mellan korgdörren och schaktdörren, ett välkommet men otillräckligt steg. Dessa nya regler berör cirka 5 800 hissar, men det finns uppskattningsvis ytterligare 20 000 hissar som behöver förbättras med skydd i korgöppningen, installation av nödtelefon och skydd mot rörliga och strömförande delar.

Det är av största vikt att regeringen höjer säkerhetsnivån även för dessa hissar. De tekniska lösningarna för att förhindra de flesta av olyckorna finns redan – låt oss använda dem. Att säkerställa hissäkerheten är inte bara en fråga om att följa EU-direktiv, utan om att skydda liv och förhindra onödiga olyckor i Sverige.

Debattartikeln finns att läsa på Di.se.